Vem ska betala för mångfalden?

I Trollhättans kommun har man anställt en rådgivare med fokus på biologisk mångfald för att stärka förutsättningarna i kommunen och för att engagera och involvera företag, föreningar, organisationer och privatpersoner i arbetet Bild: Trollhattan.se

I det senaste numret av tidskriften Biodiverse lyfts perspektivet att det inte finns någon motsättning mellan naturens väl och människans väl. Susanne Arvidsson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Viktor Elliot, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, båda forskningsledare för WP2 inom Mistra BIOPATH, skriver i en artikel om ekonomiska incitament för att biologisk mångfald ska komma upp på den politiska agendan på allvar.

Det finns fortfarande ett stort behov av ökad förståelse i samhället om naturen och vad den faktiskt betyder för oss, såväl fysiskt som psykiskt. Inte minst beslutsfattare behöver vidga sina perspektiv vad gäller vilka följder, såväl positiva som negativa och såväl kort- som långsiktiga, som deras beslut inom miljöområdet får.

“För att begränsa skadorna och vända vad som allt oftare kommit att kallas det sjätte massutdöendet krävs etablering av naturmarknader, vilket övergripande innebär en marknad för att kanalisera pengar till naturvård, för att möjliggöra en kraftig ökning av restaurerings- och bevarandeåtgärder. Idag bedrivs i princip all naturvård med offentliga medel eller frivilligarbete. Det är tydligt att detta inte räcker till. Vi måste hitta sätt att kanalisera privata medel till bevarande av de ekosystem som är avgörande för planetens hälsa och vår framtida överlevnad.” (Biodiverse 3/24, sid 8).

För att lyckas med detta måste det finnas incitament för privata aktörer att investera i natur- och miljöprojekt. Det måste också finnas sätt att påvisa det som kallas additionalitet, att insatsen leder till förbättringar för biologisk mångfald som inte skulle ha skett utan åtgärden. I artikeln lyfts flera internationella exempel på olika initiativ och regleringar, t ex i USA och Storbritannien samt att Australien nyligen infört lagstiftning för etableringen av en naturmarknad.

Artikeln lyfter olika aspekter av konflikter mellan privata och offentliga intressen samt risken för såväl greenwashing som för att nya ojämlikheter skapas såsom vem som har tillgång till rik naturmiljö och nya faktorer för prissättning av fastighetsbestånd. Men krisen för den biologiska mångfalden är dock så allvarlig att den kraft som finns i ekonomiska incitament behövs och om det görs på rätt sätt så kan främjandet av biologisk mångfald effektivt integreras i beslutsfattande.

“Det innebär att biologisk mångfald får det fokus det kräver både från offentliga och privata aktörer. Först då kommer vi på riktigt kunna bidra till bevarande av de ekosystem som är avgörande för planetens hälsa och vår framtida överlevnad.”

Läs mer i Biodiverse 3/24 som ges ut av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Artiklarna har olika perspektiv - ekonomi, medicin, kulturella ekosystemtjänster, m.m, och författarna utgörs av några av de forskare som skrev under en debattartikel som publicerades sommaren 2024. 

Biodiverse finns på webben: www.biodiverse.se.